Guntlacks Äre-Minne, Uprest Af Samtelige Desz Med-Bröder (1770)

[Titelblad]

GUNTLACKS
Äre-Minne,
Uprest
Af Samtelige Desz Med-Bröder
-
Stockholm,
Tryckt i Kongl. Tryckeriet, 1770

[Verser]

Du Guntlack, som uppå wår Lista,
Ditt Rum så wärdigt upfylt har,
Skal du nu nalkas til ditt sista,
Lär knapt din Like finnas qwar.
Din Dom är största Mäster-Bref,
Hwaraf man sin förtjenst kan lära;
Men sjelf du tolkat bäst din Ära,
Då du sitt Lefnads-Lopp beskref.

* * *

Om man blott wille rätt betänka,
Hur få Cartoucher Norden sedt,
Man borde dig din frihet skänka,
Som en belöning för ditt Wett.
Båd Göten, Du och Lasse Tysk,
Kan wittna nog och osz påminna,
At man en fintlig Tjuf kan finna,
Fast han just intet är Fransyskt.

Wi lofwa dig, at Marmor stjäla,
Och resza dig en Äre-Stod:
En Sten-Styl skal därå förmåla,
Om dina Bragder och ditt Mod.
Där skal din motgång winna pris,
Ditt goda hjärta skal berömmas,
Och Rådmans-Jungfrun intet glömmas,
Som halp dig på så ömsint wis

* * *

At dina Daters antal fylla,
På piedestalen ristas bör,
Hwad andra fått uppå dig skylla;
Som de din fromhet tackat för;
Men fresta än och war ej seen,
At rymma undan dina Öden!
Kan du ej det, så samlar döden
Dig snart til dina Fäders ben

Af osz, som dina Trogna Bröder,
Skull höras sorglig Klago-Sång,
Om du fick hemwist utom Söder,
Och lyckan dig där blefwe trång;
Men, se’n du gått ur tiden ut,
Om då din Wålnad kan försöka,
At åter rymma hit och spöka,
Blir det din Mäster-Coup til slut.