Bref til Förläggaren af Gundtlacks Lefwernes-Beskrivning (1770)

[Titelblad]

Bref,
Til
Förläggaren
af
GUNDTLACKS
Lefvernes-Beskrifning
-
Götheborg, 1771
Tryckt hos IMMANUELL SMITT, K.G.B.

[Text]

Min Herre!

Under wår lyckliga Skrif- och Tryck-frihet har Sanningen, på flere sätt och i flere hänseenden, wunnet en ansenlig dager emot de förra mörker och twångs tidehwarfen. Jag har med nöge sedt nitiske Landsmän, wältänkande Med-borgare och rätsinte Patrioter oförskräkt lägga sina tankar för Allmänhetens ögon; jag har sedt sådana tankar motsägas af egennyttan, utskrikas af fördomars trälar och förkastas af parti-sjuke Idioter. Detta har likwist endast contribuerat, at sätta Sanningen uti desto häftigare dager. Min Herre, som waldt et helt annat ämne, til nyttjandet af Tryck-friheten, jag menar illustration af Swenska tjuf-historien, har wid detta wal ej kunnat wara skild från all slags afsigt. At den endast waret, at göra Gundtlacks bedrifter bekanta i Allmänheten, tyckes nog motbjudande, och alltför litet hedra min Herres eget jugement: ty en Läsare, som endast äger sens commune, finner wisserliga däruti ingen ting märkwärdigt. Litteraturens uphjelpande kan likaså litet wara föremålet af min Herres förlag, som witterheten winner styrka genom de Bokpressar, som endast syslosättas med wisor, trykte i år, wissa almänna blad och flera skrifter, som förwaras i Kryd-, Snus-, och D?PG?ökare-bodar til hwar och ens tjenst, som där handla för en witten. Sedernas förbätring tyckas ej heller, genom dylike arbetens utgifwande, befrämjas: ty en sense Läsare anser hela werket med et tilbörligt förakt, och en om sina skyldigheter illa underrättad Populair, äger ej nog urwal at fästa sig wid det nyttiga, om annars något sådant i en så beskaffad skrift kan finnas. Min Herres afsigt måste således mindre waret, at upfylla ändmålet af Tryck-frihetsFörordningen, och at werkeligen gagna Almänheten, än fast mera, at mätta någon hos sig herskande passion, om det ock skulle ske både på Religions, Seders och och[sic!] Tryck-frihetsFörordningens depenee. Min Herres grep wid första arkens utdelande, som skedde gratis, röger både ideen af werkets utgifwande, och at min Herre fullkomligen lärt den konsten, at stiga några steg tilbaka, för at sedermera kunna hoppa desto längre fram. Så nyttig och i högsta måtton oumgängelig, som Tryck-frihetens handhafwande i sit rätta afseende är, så högst skadeligt blir ock des bruk, då dend olyckligt-wis faller i dens händer, som därwid ej har annat afseende. Än at lucrera på en enfaldig och torftig Menighet. Detta ware doch icke så ment, som något fel dymedelst skulle imputera wår oskatbara trycl-frihetsFörordning; utan, tvärtom, at uppmuntra samtelige mine wältänkande Landsmän, at, med samkad hand, hjelpa mig at oförskräckt angripa den eller dem, som äga nog liten patriotisme, at, medelst et nedrigt miszbruk, kanske bereda denna frihetens oskatbara smyckes sluteliga förlorande. Men mit bref är redan nog långt; jag slutar däreföre med at beklaga min Herres wärde Auctors olyckeliga slut. Hade hans lif waret så lönande för det Almänna, som des lefwernes beskrifning för min Herres enskilta cassa; hade han, efter min tanka, ej bordt ända sin wandring så hastigt. Jag hoppas doch, at dylika interessenta piecer ej lära tryta för min Herre, utan at, genom min Herres öma åtgärd, alla, åtminstone lagdömda tjufwar, lära uppmuntras, at, genom min Herre, för Allmänhet annoncera sina idrotter. Och hwem mer, om icke någre af Gundtlacks opera posthuma, genom min Herres åtgärd, kunna framdeles både roa en af Gundtlacks lefwernes-beskrifning redan pickhogad hop, och äfwen locka deras, kanske til andra behof långt oumgängligare, penningar i min Herres, för Skrif- och Tryck-frihets Rytteri, öpna låda.